Ännu en vinter har passerat, denna gång inte helt obemärkt. Vid förra vinterinspektionen visade det sig att båthuset hade kollapsat över båten pga massivt snötryck. Det resulterade i tre saker. 1. Båthuset blev förstört. 2. Båthuset landade på styrkabinen som numera inte finns mer. 3. Vatten läckte in i fören som glatt förvandlades till en skridskobana med några ton is. Bilder finns, men jag tänker inte lägga upp dem, eftersom de inte gör mig gladare.
Nåväl, allt tätades upp provisoriskt, isen dränerades ur båten och det ser faktiskt ganska bra ut efter det. Dags att bygga båthus version 3, nu med fler sektioner för att klara trycket.
Det skulle snabbt visa sig att saker inte skulle gå fullt så smärtfritt som vanligt (pun intended). Det började redan hemma i stan nere i källarförrådet när jag i en freak accident lyckades med en klassiker, ni vet som när man trampar på en kratta så att man får den i huvudet? Byt ut kratta mot träpall och huvud mot skenben så var det exakt vad som hände. Resultatet blev kraftig smärta i benet och ymnigt blödande.
Väl ute på landet började demonteringen av båthuset. Började bra, men snart missade jag en avbruten skruv i en bräda som glatt snittade upp några centimeter av vänsterarmen. Jaja, jag har ju i alla fall en arm och ett ben kvar.
På natten hände något betydligt mer bisarrt. Jag vaknar skrikande av att någon (oklart om det var sambo eller barn) petar in ett finger i ögat på mig. Efter att ha sprungit runt med handen för ögat och skrikit högt i en halvtimme lyckades jag somna bara för att vakna med mycket otrevliga smärtor i ögat och suddigt seende. Nåja, jag har ju ett öga till.
Enögd, enarmad och enbent vägrade jag ge upp och trots sviktande humör fortsatte jag bygget. Strax efter att jag skurit mig i tummen hittade jag en avbruten skruv vägrade lossna ur en planka. Jag tog morakniven och försökte bända upp huvudet på den. Det resulterade i att jag slant (jag såg ju inget och hade dålig koordination i vänsterarmen…) så att knivspetsen kördes in nån halv centimeter in i höger handled. Då jag var helt övertygad om att jag nu hade knivmördat mig själv genom att skära av mig pulsådern sprang jag in för att lägga tryckförband. Jag måste precis missat den, för det blödde bara jättemycket, men inte sådär som en nyfunnen oljekälla. Svårt att röra handen var det däremot, så några senor har jag lyckats karva i.
Slutligen var jag redo att ge upp för helgen och raglade omkring i mörkret i ladan för att hitta några grejer, varpå jag ramlar in i lite skruvar och skrapar upp andra armen också. Perfekt. Vi åker hem och jag ska ställa in lite verktyg i källaren innan jag dör av blodbrist och/eller blodförgiftning varpå jag naturligtvis på något bisarrt sätt slår huvudet i det spetsiga låsbeslaget i källardörren.
Så hur är status nu? Bara lite suddigt i ögat och de flesta sår har slutat blöda vilket inger hopp för framtiden. Ny vecka nya tag!