Idag hade vi blivit instruerade av Ahmed att infinna oss på kontoret 09:00 prick. Han var mycket noga med att påpeka att han inte menade arabisk tid nu, utan verkligen 09:00. Vi blev lite stressade eftersom vår taxi kom en kvart försent, och sedan höll på att köra ut oss till flygplatsen på grund av språkförbistring.
Vi kastade oss in på kontoret 09:05. Ingen Ahmed. 09:30. Ingen Ahmed. 09:45. Ahmed kommer galopperande och ber om ursäkt för att han var sen, med motiveringen att han har varit på kontoret sedan 08:00, men hållit på med andra saker. Vi ägnar sedan 45 minuter till att ta en diskussion med de som ockuperat vårat heldagsbokade konferensrum. 10:30 startar vi mötet på nytt förseningsrekord.
Jag hinner precis hålla halva min dragning innan Ahmed kastar sig upp och säger att vi måste träffa Jafar nu. Jag avbryter min presentation, och vi tar en taxi till Kingdom Tower. Armand är redan där, och har ägnat hela förmiddagen åt att övertyga Jafar om förträffligheten i vår leverans till dem, och mot alla odds har han lyckats. Allt är kanon och vi går på lunch.
Vi är stressade så vi tar en McDonalds. Jag tar en McArabia, och precis när jag beställt den och skall betala så ringer kommer böneutropet så de släcker blixtsnabbt och börjar stänga ned. Jag ber snällt om att få betala och få min mat INNAN, och funderar på att hota dem med en flaska sprit och en julskinka, men mot förmodan så får jag min mat innan de kastar ut mig.
Vi blir därefter beordrade att infinna oss på kontoret igen, där vi har ett möte för att komma överens om de sista detaljerna. På väg dit konstaterade jag att det faktiskt stämmer att Saudierna sätter ut extra polisbevakning av presentbutikerna just idag. Varför? Eftersom Alla hjärtans dag är förbjudet i Saudi blir alla som försöker sälja blommor eller liknande av den anledningen arresterade.
När vi var klara med vårt sista möte skiljde det endast 40.000 dollar mellan våra uppfattningar, så vi bedömde att vi kan ta resten från Sverige.
Tillbaka till hotellet för att äta vår sista måltid här. Vi tar den indiska buffén och firar med paraplydrinkar (ja, alltså utan sprit, sk mocktails) och går sedan upp för att vila. Planet till Sverige går 02:30 från flygplatsen, och jag konstaterar att jag faktiskt lever fortfarande.