Det här inlägget kommer inte innehålla några foton. Det kommer heller inte innehålla särskilt mycket om vad jag gjorde i helgen. Det beror på att jag har raderat den här helgen ur mitt minne. Det fungerar bara sådär om man tar kort på saker man försöker radera. Det här inlägget skulle ha innehållit en hel del spännande material från när vi skulle lyfta båten och förbereda för kölreparationer. Det skulle också innehålla en del framgångshistorier om slipning och liknande. Det gör det inte.
Istället väljer jag att i detta inlägg dela med mig av en nyvunnen lärdom, en oomkullrunkelig sanning som är lika säker som den är sann:
Nöjet med plockepinn är omvänt proportionerligt mot storleken på pinnarna.
Så, då var det sagt och därmed kan vi alla gå vidare och låtsas att den här helgen inte har funnits.