Jag känner en båt

Vraket lever! (…och ser delvis rätt bra ut)

Del 48 av 5410 juni 20151 min läsning

Jag tog tidigare det antagligen kloka beslutet att inte lägga fullt så mycket tid på att blogga om båten som att faktiskt jobba med båten. Ni anar inte hur mycket epoxi man hinner lägga på under samma tid som det tar att skriva ett blogginlägg på mobilt (bred)band från skogen.

Men det blir ju lite tråkigt när man inte får delge världen framstegen och motgångarna så här kommer årets första uppdatering.

Som ni kanske minns hotade Annie att bränna ned båten om båthuset blev förstört en gång till. Därför lade jag ju snabbt ett riktigt korrugerat plasttak och säkrade dessutom huset med armeringsjärn i marken.

En vinter och otaliga stormar senare var segern klar. Båthuset står orubbat.

Jag avslutar denna postning med de senaste bilderna på båten som jag kan titta på om och om igen, det är så vackert när något så trasigt har blivit så fint!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.