Ännu en dag på kontoret, och framförallt den sista! Trodde jag när jag vaknade i morse…..
Efter en dag full av haverier vi inte ska gå in närmare på blir jag tvungen att i samråd med min chef ta beslutet att vi skjuter upp hemresan och stannar kvar. Eftersom det mesta här är belagt med nåt straff som inbegriper avlägsnande av kroppsdelar (nej, man får inte välja vilken) så sa jag inte högt vad jag tänkte just då.
Vår indiske kollega hade i alla fall arrangerat hemtransport till hotellet (oj, jag kallar faktiskt ett hotell i Riyadh för HEM….) med hjälp av sin pakistanske chaufför. Han kom i utlovad tid, och vi blev tjusigt avsläppta utanför hotellet.
En halvtimme senare var i full färd med att äta hamburgare och andra lokala specialiteter i food courten på hotellet, då plötsligt vår indiske kollega ringer mig på mobilen.
Han förklarar att han har ett litet problem. Han är kvar utanför hotellet. När jag frågar varför förklarar han att hans chaufför just har blivit arresterad. Jag frågar varför. Det visar sig att det beror på att en av svenskarna i mitt team (inga namn) för tre dagar sedan tog ett foto på hotellet, vilket säkerhetsvakterna hade lagt på minnet. Han hade blivit arresterad misstänkt för att vara i maskopi med västerlänningarna som fotograferat olovligt.
Jag ber vår vän indiern komma in på hotellet så vi kan diskutera hur vi kan lösa detta problem, och han säger att han kommer. Det gjorde han nu aldrig, utan han försvann spårlöst. Inget svar på telefon, men vi bestämmer oss för att vänta på honom en timme.
När han inte dyker upp bestämmer jag att det inte finns något vi kan göra för tillfället, så det blir till att gå upp på rummet. Nu är jag precis klar med strategin vi måste ha imorgon för att inte bli arresterade. Återstår att se om den fungerar.
Om det inte dyker upp något mer på den här blogen framöver så går jag att nå på +1-800-SAUDIPRISON.
Mr C, nu terroriststämplad BÅDE i USA och Saudi 🙂
