Gårdagen var en spännande dag, då Jafar slutligen infann sig på kontoret och vi kunde ha vårt möte. Tråkigt nog var han på strålande humör och vi kunde avlsuta mötet på en kvart efter vi var helt överens. Värdelöst, hade ju sett fram emot en riktig drabbning, men för projektets del så var det ju lämpligt…
Inte blev det någon marknad igår heller, Niklas bangade, och ville gå dit när det var ljust ute istället, så jag gick med på att skjuta upp det till en annan dag.
Idag fortsatte vi med våra acceptanstester, jag sitter mest och tittar på, medan mina tekniker gör testerna med kunden. Jag är uttråkad och sitter och surfar när jag tittar ut genom fönstret och konstaterar att det brinner ganska kraftigt på terassen utanför. Jaha, tänker jag och surfar vidare, medan det springer araber som yra höns och skriker nåt om utrymning. Jag tittar ut genom fönstret och konstaterar att det inte finns en chans att branden kan sprida sig, det är två stora blomlådor som brinner, så istället så går vi ut på terassen och tar lite kort på eländet. Efter 30 sekunder så kommer brandkåren med stegbilar och 10-20 brandmän inleder släckning med vatten, kolsyra och arabiska svordomar.
Jag upptäcker att den enorma rökutvecklingen inte hjälper min förkylning, så vi går in igen och fortsätter. Jag deklarerar för Aziz och Ahmed att vi nu kan kryssa av punkten “Fire” i testerna och kan gå vidare med “Flooding”.
Efter tolv timmar acceptanstester kommer plötsligt Niklas på hur han skall fixa en grej med diskarna som vi inte har kunnat göra tidigare. Han börjar konfigurera systemdiskarna under pågående test och lyckas naturligtvis med konststycket att koppla bort samtliga diskar samtidigt av misstag, med total systemkollaps som följd. Jag kommer nog inte behöva ställa väckarklockan imorgon på morgonen, för jag sitter nog kvar på kontoret då också……
I bästa fall kommer jag hem till nattfilmen: Postmannen ringer aldrig två gånger.